har jag skapat i ett försök till egenterapi. Jag skriver främst om de tankar och känslor som uppkommer till del av den påstått obotliga tarmcancer min man drabbats av samt den demenssjukdom min mor har. Rubriken kommer till del av något jag en gång läste om en dement man. Hans fru berättade hur hon förhöll sig till de förändringar som uppkom i deras liv. Det som fastande i mitt minne var något i stil med : Är vi ute och går och min man säger "Titta vad vackert rosa himlen är" fast den är blå eller grå så säger jag "Ja, visst är den".

onsdag 17 februari 2010

Ett innerligt Tack!

Jag säger och skriver många Tack. Tack för besöket, för telefonsamtalet, mailet, smset och tack för orden Du skrev i din kommentar. Jag säger och skriver många Tack, men det är inte ett lättvindigt ord av mig sagt eller skrivet utan känsla. Jag säger det och skriver det med en innerlighet jag hoppas du erfar.
Tack för allt det Du ger oss. Tack för att Du håller oss i dina tankar. Du ger oss styrka, värme och glädje.
TACK!
Upplagd av kl.
Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)