har jag skapat i ett försök till egenterapi. Jag skriver främst om de tankar och känslor som uppkommer till del av den påstått obotliga tarmcancer min man drabbats av samt den demenssjukdom min mor har. Rubriken kommer till del av något jag en gång läste om en dement man. Hans fru berättade hur hon förhöll sig till de förändringar som uppkom i deras liv. Det som fastande i mitt minne var något i stil med : Är vi ute och går och min man säger "Titta vad vackert rosa himlen är" fast den är blå eller grå så säger jag "Ja, visst är den".

söndag 15 november 2009

Han kanske bara är lite trött!!

Det går liksom inte in. Jag förstår inte att min älskling är sjuk. Han ligger i sängen mest hela dagarna, han äter morfin på grund av den värk som sjukdomen orsakar. Han har svårt att sova till del av alla möjliga orsaker. Så har han då även den där stomipåsen och venporten. Dessa två är ju väl synliga och borde på något vis göra det väldigt tydligt för mig att han faktiskt är sjuk. Men nej, det går inte in. Således har jag nu börjat fundera på huruvida jag verkligen kan vara sjukskriven. Jag skall träffa läkaren imorgon då den första sjukskrivningsperioden är slut. Det är klart att jag kommer be honom förlänga den men tankarna förtsätter, trots detta beslut, att snurra i dessa banor... kan man vara sjukskriven om man inte mår dåligt? Jag vet att jag lurar mig själv, jag vet att jag vet att han är svårt sjuk och jag vet att jag kommer att bryta ihop igen och igen och igen men just nu så....han kanske bara är lite trött!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar