har jag skapat i ett försök till egenterapi. Jag skriver främst om de tankar och känslor som uppkommer till del av den påstått obotliga tarmcancer min man drabbats av samt den demenssjukdom min mor har. Rubriken kommer till del av något jag en gång läste om en dement man. Hans fru berättade hur hon förhöll sig till de förändringar som uppkom i deras liv. Det som fastande i mitt minne var något i stil med : Är vi ute och går och min man säger "Titta vad vackert rosa himlen är" fast den är blå eller grå så säger jag "Ja, visst är den".

måndag 9 november 2009

En bra film

-Hjärtat, det börjar en bra film nu.
Sitta kvar framför datorn eller krypa ner i sängen brevid min älskling? Jag somnar snart på armen hans och hinner aldrig eller ytterst sällan se en hel film men det är klart att jag väljer det senare. Jag släcker således på nedervåningen och går upp till min älskling och konstaterar med ett ögonkast på tv:n att en bra film är något helt annat i hans värld än i min. Jag vet ju detta men har han inte lärt sig det än? Ja, nu sitter jag så här igen, framför datorn medans min älskling ligger på övervåningen och tittar på en BRA film?!
Upplagd av kl.
Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)