En kväll för ett par månader sedan så sprang min syster, i panik, efter en taxi som färdades längs med en gata på Östermalm. Då hon inte lyckades springa ifatt den så hoppade hon i sann film anda in i en annan taxibil med orden -Följ efter den bilen. Efter vad som för henne kändes som en evighet hann de ifatt och hon fick, i en gatukorsning, äntligen stopp på bilen och räddade därmed livet på den lilla hund som släpats efter. Taxichauffören som antagligen chockades så smått över min systers egen panik och förtvivlan försvann från platsen med orden -Vad vill du att jag skall göra?
Turligt nog för den lilla hunden så erbjöd sig den förföljande taxichauffören att köra fina Louise med den för henne okända hunden till en veterinär. Turligt nog för den lilla hunden så fick Louise snabbt tag i en veterinär och lyckades tillsammans med denne att komma i kontakt med ägaren. En äldre, förtvivlad dam som inte förstår hur olyckan kunde ske, hur hon kunde glömma bort sin hund.
Hunden skadades svårt men mår idag, efter omständigheterna, väl. Igår träffades de. Louise, den äldre damen, hennes lilla hund och "vår" Floyd. Floyd är den hund som vi köpte till mamma för snart tre år sedan. Den äldre damen är en skulptör (eller säger man möjligen skulptris?) som till del av det Lousie gjorde vill skulptera av Floyd. Som ett tack. Ett tack för att hon räddade livet på hennes vän genom att fortsätta jaga efter en taxichaufför som möjligen gasade lite extra för att bli av med den tokiga kvinna som, ilsket ropandes och vilt gestikulerandes, först sprang efter hans bil.
En sista hälsning
13 år sedan
Heja Louise!!
SvaraRaderaVilket underbart inlägg! Vilken hjälteinsats din syster gjorde!
SvaraRaderaKramar från Maya