har jag skapat i ett försök till egenterapi. Jag skriver främst om de tankar och känslor som uppkommer till del av den påstått obotliga tarmcancer min man drabbats av samt den demenssjukdom min mor har. Rubriken kommer till del av något jag en gång läste om en dement man. Hans fru berättade hur hon förhöll sig till de förändringar som uppkom i deras liv. Det som fastande i mitt minne var något i stil med : Är vi ute och går och min man säger "Titta vad vackert rosa himlen är" fast den är blå eller grå så säger jag "Ja, visst är den".

tisdag 14 december 2010

Stjärnfall

Ikväll blev det inget Bolibompa. Istället klädde vi oss varmt, tog fram solstolar och dynor vilka placerades på en snötäckt gräsmatta. Där låg vi så väl påpälsade under varma duntäcken och tittade upp mot en stjärnklar himmel. Äntligen så fick vi skåda dem, de efterlängtade stjärnfallen som förhoppningsvis låter våra önskningar slå in. En önskning har meteorregnet Geminiderna redan uppfyllt, en sexårig tös önskan om att få se önskestjärnor.

3 kommentarer:

  1. Å vad mysigt ni måste ha haft. Hoppas också på att eran önskan ska gå i uppfyllelse.

    Kram

    SvaraRadera
  2. Missade stjärnfallet, men håller tummar och tår för att era önskningar slår in. Styrkekramar

    SvaraRadera
  3. Tack, det var en supermysig händelse, en nästintill magisk stund. Att ligga där varmt klädd, nedbäddad bland duntäcken, med en nästintill bitande kyla mot ansiktet och skåda upp mot en stjärnklar himmel och se "stjärnor falla" tillsammans med mina fina. Ännu en upplevelse vi får tacka Uffe för, för mig hade informationen om meteoritregnet gått helt förbi

    SvaraRadera