har jag skapat i ett försök till egenterapi. Jag skriver främst om de tankar och känslor som uppkommer till del av den påstått obotliga tarmcancer min man drabbats av samt den demenssjukdom min mor har. Rubriken kommer till del av något jag en gång läste om en dement man. Hans fru berättade hur hon förhöll sig till de förändringar som uppkom i deras liv. Det som fastande i mitt minne var något i stil med : Är vi ute och går och min man säger "Titta vad vackert rosa himlen är" fast den är blå eller grå så säger jag "Ja, visst är den".

måndag 14 juni 2010

Sommarlov

Imorgon är det sista dagen på förskolan för töserna. Sista dagen på förskolan för den älskade äldsta tösen som till hösten börjar förskoleklass. Nu vankas sommarlov och härliga lediga dagar. Dagar att bara vara, rå om varandra och vara nära. Dagar fyllda med upptäcktfärder, segling, karuseller och bad. Och kanske, kanske om läkarna och ekonomin tillåter en flygresa.

Imorgon är sista dagen på förskolan. En stor dag för en stor tös. En dag som markerar början på något nytt och spännande. En dag som skall firas med glädje och kanske ändock lite vemod. Vi har bakat tårta, köpt presenter och inte minst har vår stora tös förvandlat två stora stenar till underbara nyckelpigor. En nyckelpiga till var och en av de fröknar som har haft hennes natur- och skapandegrupp. Imorgon är en stor dag för den markerar början på något nytt, för båda töserna egentligen. Nu återstår att se hur den älskade lilla tösen acklimatiserar sig när storasyster inte återvänder till hösten. Men först har vi hela sommaren att njuta av tillsammans.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar