Idag är det vår bröllopsdag. Idag för ett år sedan (klockan 13.00) så vigdes vi inför våra nära och kära. Idag, ett år senare så finner jag smärtan olidlig. Min älskling, min Uffe, vår Uffe saknas oss. Tisdagen den 29 November klockan 21.59 tog min älskade man, barnens underbara pappa, vår starka, sprudlande, vise och äventyrsskapande Ulf sitt sista andetag.
Jag vill inte skriva, jag kan inte skriva men finner ändock att jag måste försöka för Uffes skull. För Ulf ville det, han älskade denna blogg. Han läste och godkände allt, nu kan han inte det. Saknaden och sorgen... den kan på intet sätt beskrivas i ord. Allt vi vill uttrycks genom äldsta tösens ord "JAG VILL ATT ALLT SKALL BLI SOM DET VAR FÖRUT"
DU FATTAS OSS ÄLSKLING OCH VÅR KÄRLEK LIKSOM LÄNGTAN EFTER DIG ÄR OÄNDLIG.
Införd i tidning:
Södermanlands Nyheter 2011-12-07 |
Massor av stora varma tröstekramar till er alla. Har tänkt så mycket på er de sista veckorna och det är med djup sorg jag beklagar er stora sorg. Ni känner inte mig men jag har alltid följt din blogg och förundrats över den positivitet och kärlek som den har utstrålat.
SvaraRaderaAll kärlek
Annette
Så otroligt sorgligt. Finns inga ord.
SvaraRaderaMånga kramar till er från Sara
Mitt djupaste deltagande i er stora sorg. Så ofattbart sorgligt. Gina
SvaraRaderaÅh gumman - som jag har tänkt på dig. Önskar så att jag kunde lindra din smärta och saknaden. Men det kan jag inte. Men jag kan skicka en stor och varm kram till er.
SvaraRaderaKramar om!
Vackert och oerhört sorgligt! Mina tankar går till er....
SvaraRaderaFinns inga ord som kan trösta dig, jag är en anonym läsare som följer din blogg. Mina tanker går till dig och din familj.
SvaraRaderaÅhh jag beklagar! Så erhört sorgligt och orättvist! :-(
SvaraRaderaVarma tankar sänder jag er.
Kram
Tänker på dig och skickar styrkekramar//Maria
SvaraRaderaTänder ett ljus för er ikväll. Stor stor kram till dig.
SvaraRaderaÅh, så ledsamt!! Mina tårar rinner ner för kinderna. Mina tankar går till dig och barnen. Ta hand om dig och låt dig vara ledsen och ge dig tid att sörja. Massor med styrkekramar från Anna (en följare i "smyg")
SvaraRaderaBeklagar er stora sorg! Det är lite drygt ett år sedan min man dog i cancer och efterlämnade två små tjejer. De saknar sin pappa varje dag, men det är först nu de börjat visa sina känslor.
SvaraRaderaKram Nina
Så oerhört sorgligt, mitt allra djupaste deltagande. Sörj och gå sedan vidare med minnet av denna fina man och pappa i era hjärtan. Förlorade själv min pappa vid 6 års ålder och mamma när jag var 12 år. Saknaden finns men smärtan bleknar./Catarina
SvaraRadera<3
SvaraRaderaKramar tänker på er!
Åh, jag är en sån här "smyg"följare som läst din fina blogg och önskat och hoppats att mirakel skulle ske så att du fick bli gammal tillsammans med din kärlek och barnen fick växa upp tillsammans med sin pappa!!! Det smärtar mig något oerhört att det inte fick bli så! Önskar av hela mitt hjärta att ni tillsammans hittar ett bra sätt att gå vidare men ändå ha kvar Ulf som ett oerhört fint levande minne, ständigt närvarande.
SvaraRaderaMen först måste ni få sörja, skrika ut er sorg, springa, måla eller vad som nu passar var och en av er bäst. Sorgen måste få ta tid.
Tänker på er och önskar er ljus och styrka.
Cyberkramar Carola
Tänker på dig. Sänder dig massor med styrkekramar <3
SvaraRaderaGabriella jag önskar så att jag kunde skydda dig från detta. Min beundran för att du ändå orkar skriva detta. Margita
SvaraRaderaVet inte vad jag ska skriva....det är bara så ledsamt allting!! Ta hand om dig!
SvaraRaderaVarma kramar till er alla/ Jeanette ( en anonym som läser din blogg)
Finaste du
SvaraRaderaSå snabbt. För mig var det bara en stund sedan han var här i bloggen. Tack för jag fått dela resan med er. Och jag tänker på er alla just nu
Kram lotta
Beklagar sorgen
SvaraRaderaTa hand om varandra
Kram SaraH
Åh Gabriella! Jag känner med dig o barnen o beklagar verkligen! Vet vad ni går igenom då jag förlorade min man i februari i år till den förbannade cancern. Ta hand om er! Kramar från en som följt din blogg under lång tid...
SvaraRaderaVeronica
Kan inte sätta ord på mina tankar, mina känslor men ett stort TACK för era kommentarer. Jag läser dem med ömhet och tacksamhet
SvaraRaderaÅh, har helt missat detta och skänker dig en tanke så här i helgtider! Har länge följt din blogg men bytte dator i höstas och alla mina favoriter försvann.
SvaraRaderaHoppas ni ändå funnit någon sorts julfrid!
Många kramar!