har jag skapat i ett försök till egenterapi. Jag skriver främst om de tankar och känslor som uppkommer till del av den påstått obotliga tarmcancer min man drabbats av samt den demenssjukdom min mor har. Rubriken kommer till del av något jag en gång läste om en dement man. Hans fru berättade hur hon förhöll sig till de förändringar som uppkom i deras liv. Det som fastande i mitt minne var något i stil med : Är vi ute och går och min man säger "Titta vad vackert rosa himlen är" fast den är blå eller grå så säger jag "Ja, visst är den".

lördag 31 december 2011

Karlavagnen och er tradition

Vi går hem hand i hand, stora tösen och jag. Det är stjärnklart och bitande kallt. Framför oss lyser Karlavagnen.
-"Tror du pappa såg fyverkeriet"?
-"Abslout, jag tror han var med oss och såg det".
-"Det tror jag med. Det gör mig glad".
-"Mig med hjärtat, mig med".
Vi stannar, tittar på Karlavagnen och funderar på vilken stjärna som är Din. Vi höll er tradition älskling.

4 kommentarer:

  1. Kram till bästa teamet. Mostern

    SvaraRadera
  2. Tack, det gick över förväntan. Som jag berättade startade vi alltid någon dag i förväg med fyverkerierna, Uffes idé för att bygga upp lite spänning. Det kändes som om vi borde försöka vidhålla den traditionen. Det blev en bra stund, en bra kväll, dagen innan nyårsafton. Hälsa och Kram till Dig och de dina

    SvaraRadera
  3. Vad bra att ni kunde göra detta tillsammans och också känna lite glädje i att följa traditionen. Kram till er alla

    SvaraRadera