Vi grillar, äter och dricker gott med nära och kära. Vi leker och busar och pysslar så klart. Hänger ut den blöta tvätten och låter solen och vinden ge den en underbar sommardoft nästan lika god som solvarm hud.
Uffe packar fiskeväskan och försvinner iväg med den äldsta för en fisketur. Lillatösen och jag stannar hemma. Vi myser, leker och målar innan penicillin och hostmedicin gör att tröttheten tar överhand. För de upptäckande två så blev det inga fiskar men huggorm, getingbo och mink skådades. En ö upptäcktes och städades. Vägen hem gick genom kanalen där bästa farbrodern förärande flickan i fören med en ambasadeurrulle, något defekt men mycket uppskattad. Hemma väntade vi, lilla underbara och jag på att få höra om det jag nyss berättat. Ser dem på ön, ser hur hon flyger runt och vänder sig om med ett leende och gör tummen upp, hur hon sitter i fören och älskar stunden med vinden i ansiktet och vetskapen om att de två skall ut på fisketur. Stolthet och förundran när pappa ber henne köra själv genom kanalen. Utan tvekan svarar hon JA. Jag älskar att höra om deras stund tillsammans och se hur det lyser i ögonen, se och höra lyckan.
Sommarlovet är nu endast en dag bort, om än det fortfarande är några veckor kvar med arbete för min del. Gårdagen bjöd på traditionsenlig avslutning med bästa förskolan. I fin, fint väder färdades vi med tuff tuff tåget till Stjärnholm där det grillades, lektes och letades skatter. Imorgon är det den Första skolavslutningen för stora tösen. En skolavslutning som kommer firas med tårta, blommor och självfallet ett gosedjur runt halsen. För är det något som vår flicka vet så är det att gosedjur runt halsen får man när skolan är slut.... så vem är jag att säga annat eller göra annat än att inhandla den gröna orm med studentmössa som skådats och önskats på ICA.
Nu smattrar regnet underbart vackert mot altantaket och jag skall plocka undan lite innan morgondagens tårta förberedes
Åhh vilket härligt inlägg! Det trillar några tårar nerför min kinder. Ni är så värda att ha underbara dagar med mys, kärlek och äventyr. Att höra dig beskriva er lycka mitt i allt hjälper en trött trebarnsmamma att orka lite mer. Du är en inspirationskälla! Jag lovar att verkligen SE min familj nästa gång jag träffar dem, inte bara att vara med dem. Kramar!
SvaraRaderaDu skriver helt underbar, Gabbe. Jag kan se framför mig glädjen när man själv satt i fören och första gången man fick köra båten.
SvaraRaderaDet gädjer mig att att ni får lite mera ljus över er tillvaro och att tillökning väntas.
Många kramar från familjen Kjellberg i Stockholm
Nu är det länge sedan du hördes av. Hur ser ditt liv ut just nu? Jag började följa din blogg för ganska precis ett år sedan, och väntar med intresse - och viss oro - på nästa inlägg.
SvaraRaderaHälsningar
Monica
Har tittat in och tänker komma tillbaka.
SvaraRaderaSorgligt med cancer men fint med töser.
Känner igen mig, och gillar att läsa ur ditt perspektiv.
Fint inlägg!