har jag skapat i ett försök till egenterapi. Jag skriver främst om de tankar och känslor som uppkommer till del av den påstått obotliga tarmcancer min man drabbats av samt den demenssjukdom min mor har. Rubriken kommer till del av något jag en gång läste om en dement man. Hans fru berättade hur hon förhöll sig till de förändringar som uppkom i deras liv. Det som fastande i mitt minne var något i stil med : Är vi ute och går och min man säger "Titta vad vackert rosa himlen är" fast den är blå eller grå så säger jag "Ja, visst är den".

måndag 19 juli 2010

Ljuva dagar som jag vill dela på hälften

Ljuva dagar fyllda med avkoppling, kärlek, äventyr. Vi seglar och tillbringar dagar på underbara, spännande öar. Dyker från klipporna, leker och simmar i det härligt svalkande men ändock varma vattnet. Vi åker till stranden, bygger sandslott, leker och badar. Jag njuter av att ha mina nära och kära omkring mig, bredvid mig, utan annat som pockar på eller kräver uppmärksamhet.

Skrattet finns närmare nu, är hjärtligare och fyllt med mer glädje. Tårarna och oron är längre bort, långt, långt bort.

Jag önskar att jag kunde dela med mig av den frihet vi nu upplever. Jag önskar att jag kunde ge bort hälften av våra dagar, av våra upplevelser till två underbara, starka, fantastiska, modiga och kärleksfulla individer. Jag önskar att jag kunde ge dem hälften så att de fick komma hem, så att de fick möjligheten att leva denna sommar så som de egentligen tänkt. Hälften till er och hälften till oss räcker mer än väl för jag vet att ni liksom vi förvaltar den tid vi gives med stor omsorg, fyller den med det bästa och mer därtill.

Jag håller er så nära i mina tankar, i mitt hjärta.

1 kommentar:

  1. Fantastiska DU!
    Dina ord och dina tankar är balsam för själen. Ni förtjänar varje sekund av lycka.
    Jag är så glad för er skull!
    Kramar från djupet av mitt hjärta
    MAYA

    SvaraRadera